Den verkliga världens kalldusch
Jag sitter och tittar ut över den förort som jag bor i. Den är halvt förfallen, gamla hus som håller på att ruttna bort blandat med nya lägenhetsområden som byggs 50 meter ifrån. Nedanför mitt hus ligger en skola. Barnens glada skrik och stoj påverkar mig inte längre. Det är bara ett oväsen i den annars ganska tysta tillvaron.
En lång sommar av för mycket tid med mig själv har fått mig att inse vilken rutten person jag är. Jag är dagligen en lögnare, svikare och tydligen en person som ger upp efter första hindret. Det är en verklig kalldusch som kommit över mig när jag insett hur jag som person har blivit. Den person jag inbillat mig själv att jag varit, den så otroligt smarta , snälla och raka person jag trott jag varit existerar bara i mitt huvud. Jag är inte speciellt smart, otroligt fördomsfull och beräknande är nog mina mest framstående egenskaper. Inte är jag så ärlig som jag en gång var heller. Jag ljuger till och med för mig själv nu för tiden. Denna person har långsamt tagit över mig desto mera olycklig jag blivit. Ju mer jag dragits ner i förfallet har jag förändrats, som om jag bildat en skyddsperson att skydda mig från den riktiga världen. Den riktiga världen där jag har tvingats ut i, där jag inte står ut, inte är speciellt, inte är värd någonting.
För att ändra personen jag blivit behöver jag ändra på mig. Göra den stora förändringen jag snackat och tänkt på så länge.
Att jag ska ta tag i saker. Leva ut mina drömmar och börja leva livet.
Denna blogg kommer handla om just den förändringen.
Om Wictor Green som är 18 år. Bor i Stockholm och har insett att det är nu livet börjar. Gäller bara att leva det fullt ut också.
En lång sommar av för mycket tid med mig själv har fått mig att inse vilken rutten person jag är. Jag är dagligen en lögnare, svikare och tydligen en person som ger upp efter första hindret. Det är en verklig kalldusch som kommit över mig när jag insett hur jag som person har blivit. Den person jag inbillat mig själv att jag varit, den så otroligt smarta , snälla och raka person jag trott jag varit existerar bara i mitt huvud. Jag är inte speciellt smart, otroligt fördomsfull och beräknande är nog mina mest framstående egenskaper. Inte är jag så ärlig som jag en gång var heller. Jag ljuger till och med för mig själv nu för tiden. Denna person har långsamt tagit över mig desto mera olycklig jag blivit. Ju mer jag dragits ner i förfallet har jag förändrats, som om jag bildat en skyddsperson att skydda mig från den riktiga världen. Den riktiga världen där jag har tvingats ut i, där jag inte står ut, inte är speciellt, inte är värd någonting.
För att ändra personen jag blivit behöver jag ändra på mig. Göra den stora förändringen jag snackat och tänkt på så länge.
Att jag ska ta tag i saker. Leva ut mina drömmar och börja leva livet.
Denna blogg kommer handla om just den förändringen.
Om Wictor Green som är 18 år. Bor i Stockholm och har insett att det är nu livet börjar. Gäller bara att leva det fullt ut också.
Kommentarer
Trackback
